De lättjefulla Domherrarna…

Undrar om de fyra Domherrarna som dagligen besöker vår trädgård för att förlusta sig på solrosfrön från fågelautomaten, är singlar?
Ja, i alla fall så ser det då inte ut som att ”herrarna” har fru och barn att ta hand om. De infinner sig redan på morgonen, då kommer de flygande ifrån skogen som ligger bara några hundra meter från vårat hus. Sedan så sitter de uppe i ekens krona eller gömmer sig bland Korallens röda grenar. Då och då så försvinner de tillbaka till skogen, för att bara efter en liten stund sitta uppe i Ekens krona igen.
Om det nu rådde jämlikhet i skogen så borde ju även Domherrens ”damer” vara här. Eller är de så att så fort Domherrarna har gjort sitt, och äggen ligger där i boet, så tar damerna över för att ruva och sedan då äggen har kläckts får hon fullt upp med att mata sina ungar.

Domherrarna ”bystar” upp sig ordentligt när en liten Blåmes försöker komma åt solrosfröna, men det är inte alltid som Domherren lyckas, även fast hans bröst lyser så rött och grant. De små Blåmesarna tycker att de har monopol på vår trädgård, de har ju varit här hela vintern, medan Domherrarna har vistats på ”annan ort” och dök upp här bara för några veckor sedan.

Nere på marken kommer en försiktig ”dam” gående, hon stannar upp och tittar sig omkring, precis som hon undrade om hon hade kommit rätt. Hon tittar upp på Domherrarna som sitter i en rad och småäter på solrosfröna, går sedan försiktigt fram för att kolla om det kanske har fallit ner något gott till marken. Länge så promenerar hon omkring på vår gräsmatta, hunden, som tur är, inte är en fågelhund utan en vaktig schäfer, betraktar den vackra damen där hon går och rotar på marken.
Det är en Fasanhöna, jag har hört deras speciella läte, nu i flera veckor, de har sina bon vid skogsbrynet, och man kan se den färggranna Fasanhannen vakta på sin lilla familj.
Där råder det verkligen jämlikhet, för Fasantuppen var här tidigt en morgon och strax därefter så kom hans ”dam” medan han förmodligen vaktade på sina söta Fasankycklingar.

Hunden ligger ute på altanen och följer fåglarna med ögonen, hon vet så väl att de får vara här och att hon absolut inte får skrämma bort dem. Grannens katt närmar sig, hon har fått syn på Pilfinkarna som äter hampfrön som har fallit ner på marken. Katten kryper ihop och ålar sig framåt några steg.
Inte skall någon katt få kalasa på våra små gäster inte. Jag tittar på hunden och nickar, hunden ser min signal och som ett sträck störtar hon sig ut mot katten som inget ont anar.
Fåglarna flyger förskräckt upp i buskaget och gömmer sig där. Katten är snabb som en vessla, hon slinker in under Friggebodens golv och kan sedan ta sig bort från en ilsken hund som undrar förvånat vad katten tog vägen. Länge går hon där och nosar för att försäkra sig om att ingen katt längre finns som kan hota småfåglarna.

De filosofiska damerna….

För några år sedan så bildade jag tillsammans med tre andra kvinnor, ”De filosofiska damerna” där talar vi om ”allt mellan himmel och jord”.
Astrologi, Nummerologi och Tarot har varit huvudämnena som vi har studerat genom att vi har använt oss av en Tarotlek.

”Du kan väl berätta lite om Tarot på min födelsedag?” frågade en av ”damerna”.
”Jag skulle så gärna vilja berätta för mina vänner om min stora hobby, men jag kan inte göra det själv, du gör det så bra!”
En sådan vädjan kan man bara inte motstå, så jag började med att planera mitt lilla anförande.


”Vi har en tipspromenad för födelsebarnet” sade värdinnan ”En av frågorna är vad hon gör på Torsdagskvällarna, och då skulle det vara bra om du kunde vara ”experten” när vi skall rätta frågorna”
”Så bra ” tänkte jag ”då kan jag ta mitt lilla föredrag då.”

Stämningen höjdes allteftersom kvällen fortskred och jag började bli lite orolig för hur mitt lilla ”expert utlåtande” skulle tas emot av de förfriskade gästerna. Jag visste ju att min vän inte hade berättat så mycket för sina vänner om Tarot, ja det var faktiskt så att flertalet inte hade en aning om det.

”Nu skall fråga nummer sex rättas” sade värdinnan och läste upp frågan, en vild gissning hördes från gästerna, en och annan skrek Tarot.
”Så skönt” tänkte jag då är det i alla fall någon som vet”
”Vi får fråga vår expert” sade värdinnan och såg förhoppningsfullt bort på mig.

Jag reste mig upp tittade ut över de glada gästerna som förväntansfullt väntade på att få svaret på sin fråga.

Tarot kan ses i mångas ögon som något ”skumt” jag vet inte vad man tror egentligen. Kanske har man en bild av att vi sitter med Djävulen själv och konfererar. I alla fall så är det många som tror att vi är ena riktiga spåkvinnor som bara sitter och flummar.

Det blev alldeles tyst i rummet då jag började mitt lilla framförande. Alla satt förundrat och lyssnade på vad jag hade att berätta. Sedan vad de tänkte, vet man ju aldrig, för visst är det så att Tarot fortfarande är okänt för många, man vet inte att Tarotkorten kan vara ett utmärkt hjälpmedel för att kartlägga en människas inre, att man kan använda det i terapeutiskt syfte.


Det är enkelt att säga ”Det tror jag inte på” men det är desto mera kreativt att säga ”Det kan ju fungera” först då öppnar man upp och studerar mystiken, för visst är det ett enda stort mysterium att det finns 78 små konstverk som alla tala till en, bara man studerar dem noga.
Precis som när man går på en konstutställning och betraktar konstverken som hänger på väggen. Finns det en tavla med blå-grön-vit färg och med titeln ”Havsbris” så är det inte så svårt att associera till havet, sandstränder, saltvatten och tång.
Men det förutsätter ju att man har erfarenhet av havet för är man uppväxt i öknen får man ju genast problem med att associera till det som kanske konstnären menade när han placerade sina färger på duken.

Samma sak är det med Tarot, man måste kunna tolka korten, lägga till Nyckelordet och sedan sin egen erfarenhet. Då förts kan korten ”tala till en”

Jag hoppas verkligen att Tarot får bort sin stämpel över att vara ”flumm” och få den respekt som den verkligen bör ha, för nog är det många som har och får stöd och hjälp av att bara studera och meditera över ett Tarotkort.