28 maj 2009

Vad är meningen med livet...egentligen?


En efter en kom de, mina vänner, för att träffa Randi.
Nog såg de lite nervösa ut när de kom, men efter ett samtal med Randi så sken de som små solar.

Visst är det märkligt att man kan få så mycket stöd av en person, få bekräftelse på att det man gör inte är så tokigt. Få lite tips på vad man skall fokusera sig på framöver.

Ja, min kära vän, Randi har en mycket speciell gåva som hon så gärna delar med sig utav. Att kunna förmedla kontakt mellan två världar är ju fantastiskt.

Nu vet jag att många av mina blogg läsare rynkar på näsan och tänker ”Hur kan hon tro på något sådant”?
Ja, det är mycket här i världen som man kan undra på om det verkligen är sant.
Att få ett bevis på att det verkligen finns en ”annan sida” dit vi kommer den dag då vi dör.

Bättre är det för tvivlaren att tro på att slutet är några alnar ner i jorden där man ruttnar. Eller att ens kropp bränns till aska och sedan strör för vinden.
Att det finns en odödlig själ, kan man ju bara inte tro på.

Men att vinden blåser i ens ansikte eller att en underbart vacker regnbåge visar upp sig på himmelen efter en regnskur, det kan man tro på. Eller att om man sticker in en kontakt i vägguttaget så får man ström, men vad är ström? Hur ser strömmen ut? Hur den känns, ja det vet vi nog, för även fast man inte kan se det så kan man känna den.

Att mina vänner blev imponerade av Randi, är inget tvivel på. Randi kan förmedla budskap som bara mina vänner känner till. Att få en hälsning från någon som har lämnat jordelivet, kan vara just det som behövs för att få puzzel bitarna på plats.
Vi finns här på jorden, under en begränsad tid, sedan så fortsätter själen att leva vidare i en annan värld i en annan form.

Min vän Randi har ett mycket speciellt uppdrag här på jorden och det är att berätta för oss att Universum är så ofantligt stort så att vi bara är som myrorna i en myrstack. De vet inte av att det finns människor som kan kliva omkring runt deras myrstack. Att vi lever i ett samhälle som påminner mycket om deras eget samhälle inuti stacken.
Myrorna jobbar för sin fortlevnad, alla myror drar sitt strå till stacken. Några sköter om myräggen, medan andra vaktar stacken för inkräktare.
En kopia av vår värld.
Kan Andevärlden vara en kopia av vårat samhälle? För precis som myran som biter mig i foten då jag kommer för nära hans myr stig, kan ju vi bita ifrån oss när andevärlden kommer för nära oss.

Nu biter jag ingen, utan tittar förväntansfullt på Randi, hon kan förklara för mig vad mitt uppdrag på jorden är och vad som väntar mig den dag då jag har utfört det.

”Trams”! säger många, medan andra säger ”Något skall man ju tro på”
Vad är sant, vad är falskt. Ja det är gåtan och det är naturligtvis även så att det ingår i vårt sökande efter att förstå varför vi har fått livet och varför vi lever här och nu!
Får vi veta sanningen någon gång?
Kanske, kanske, inte.
Men vad gör det, vi som lever ”här och nu” har i alla fall möjligheten att fundera på vad som är meningen med livet.

Inga kommentarer: