21 augusti 2010

En minnesvärd stund på sängkanten…


”Det tar sig” tänkte jag då jag hörde skramlet från köket. Gubben hade klivit upp ur sin säng och stod nu ute i köket för att fixa en liten uppvaktning åt mig.
Det är inte så vanligt precis för min gubbe brukar glömma bort min årsdag. Men idag så var han allt på alerten.
In kommer så gubben men en kaffebricka, han hade verkligen ”gjort sig till” för på en tallrik låg en stor ostmacka.
”Grattis på födelsedagen” sade han och ställde ner brickan på sängen.
Jag tittar stolt upp på min gubbe, ”så han kan” tänker jag.

För jag är inte så bortskämd med att bli ihåg kommen.
”Är det i dag” kan han säga och ser då lite skamsen ut. En gång så var vi på semester och min årsdag tillbringades i en av de bärrikaste skogarna i Norrbotten. Vi plockade lingon och det fanns massor av bär. Det var inte så konstigt att han då glömde min årsdag.

Tänk vad lätt det är att trampa snett i skogen då man inte kan se alla håligheter.
”Vi får allt åka till doktorn” sade gubben då vi såg hur min fot svullnade upp.
Den unge läkaren tittade på min fot, han slet och drog i den.
”Bara en stukning” sade han efter en stund ”Du får ta det lugnt nu ett tag, det var ju ingen trevlig årsdagspresent som Du fick” sade han och gick bort mot dörren.
”Hum” sade gubben
”Var det idag? Tänk vad åren går fort, jag hänger inte riktigt med”
På hemvägen så stannade han till vid en butik och vi firade min födelsedag på tu man hand, med att rensa lingon i en liten stuga i Norrbotten.

”I år kom jag i alla fall ihåg Din födelsedag” sade gubben stolt och det får jag verkligen hålla med om, undrar hur han bär sig åt? För jag vet ju att han inte har gjort som sina söner, skrivit in det i birthday.se och på så vis få en liten påminnelse några dagar innan.
”Nej då” säger han bestämt, ”Jag har skärpt mig”

”66 år är ingen ålder” säger vår son som är Arbetsterapeut som ofta har patienter som är över 90,
”Du räknas fortfarande till ungdomarna”

Men visst är det lite märkligt med åldern. När man är liten så räknar man månader, sedan så blir det halvår *ler*
Sedan är det viktigt att fylla år, det skall vara barnkalas som överträffar varandra.

Sedan följer en tid då man helst vill glömma att man fyller år,
”Det spelar ingen roll längre”
Ja, det är till och med så att man måste tänka till ”Hur mycket är det nu jag fyller?”

När man sedan närmar sig 80 så ändras det igen och då är man återigen stolt över sin ålder.
”Jag fyller år idag” sade en kvinna till mig.
”85 år blir jag idag”
Nog kan man vara stolt då när man fyller 85, men att fylla 66 år är absolut inget att ”göra väsen om” men jag kommer i alla fall att bjuda mina vänner på nybakad Blåbärspaj med vaniljeglass. Och den finaste presenten väntar på mig det är lilla Emilia som kommer på besök till farmor och då blir det fest.

Inga kommentarer: