1 april 2008

Byggmötet



Precis som herrarna som gick runt på bygget, hade jag också en penna och ett block i handen. Man vet ju aldrig om det är något som man måste anteckna.
Jag var på byggmöte tillsammans med ett antal hantverkare. För som Verksamhetschef får man vara med om det mesta. Nu var det trösklarna som vi måste diskutera, för när bygget är klart så kommer det att flytta in tre personer där som alla sitter i rullstol.
Vi vandrar runt i lokalerna, golvet har man täckt med brunt kraftigt papper som ett skydd.

”Jag vill visa dig toaletten” säger bygg förmannen. ”Vi har verkligen tänkt till” han kliver in i ett stort rum och visar på vad toalettstolen kommer att placeras, visar vad tvättfatet skall hängas upp.
Han ser så lycklig ut, där han står mitt inne i en blivande toalett. Det ser allt lite litet ut, men jag förmår inte säga något om det, för jag vet ju att en godkänd handikappstoalett kräver en stor yta så att man kan ha svängrum med sin rullstol.

Ja, nog får vi hoppas att det blir bra, när alla byggjobbare har gjort sitt, för då kommer vi att flytta in i nya fina lokaler med vår verksamhet.
När jag vandrar tillbaka till mitt kontor så har jag inte skrivit något på mitt block, men det såg bra ut i alla fall då jag spatserade i följe med alla hantverkare på byggmötet.

Chefen ringer och vill ha information om något som hände för flera år sedan. På den tiden då vi ännu inte visste så mycket om dokumentation och dess värde. Då hann vi med att uträtta stordåd, men vi dokumenterade inget. Nu så dokumenterar vi och hinner inte med att göra så mycket mera än det.
För även fast en Verksamhetschef får gå på byggmöte och diskutera trösklar så sitter hon för det mesta bakom sitt skrivbord och svarar på det andra har dokumenterat, för man måste dokumentera att man har läst det som andra har dokumenterat..
Hur var det nu, kom jag ihåg att dokumentera att jag hade varit på byggmöte?

1 kommentar:

Evelina sa...

Dokumentation tycks vara många människors stora dilemma idag...och det som själ mycket tid...men vad ska vi göra? Hur löser vi detta då?

Allt jag vet är...att jag dokumenterar här att du är en go gotländska och lik din far längst till vänster...

kram
Evelina