8 april 2008

Konsulterna




En efter en kom de, våra konsulter, för att berätta vad de hade hittat på.
Det var personalkonsulten som talade och lagar och avtal.
”En väg in…” kallade hon det, all rekrytering av personal sker via poolen. Där granskas man och godkänns innan man får ta in dem i verksamheten.

Personalkonsulten hade mycket på sin lista.
Jag kände hur mina ögonlock blev allt tyngre och tyngre.
Jag sneglade på min kollega som satt bredvid mig. Han skrev ivrigt på sitt block.

”Oj, vad intresserad han verkar då, min käre kollega” tänkte jag.
”Vad skriver han om mån tro?” För det som personalkonsulten berättade om skulle tas i nämnden, så det var inte en offentlig handling ännu.
”Så fort nämnden har antagit våra förslag så får ni ut information” lovade personalkonsulten.

För så är det ju i vår nya organisation, här tas allt i nämnden så kan konsulterna skylla på att det är ett politiskt beslut.

Min kollega lutar sig mot mig och viskar ”Så, nu har jag planerat in mitt nästa möte, man måste ju göra någon nytta då man sitter här och lyssnar”

Direkt efter personalkonsulten kom en annan konsult som redogjorde för hur sjukvården skulle hanteras ute i våra verksamheter.

”Oj,oj hur skall vi hålla reda på alla dessa regelvärk” undrade jag.
Men jag behöver inte oroa mig för allt läggs ut på nätet.

”Klicka bara på ”Ö” så kommer ni till Överenskommelser om hantering av sjukvård enligt HSL”

Ja, ja nu får vi ännu mera att klicka oss fram till, att hämta information från nätet börjar vi bli vana med.
”Det är så bra, sade en annan konsult, för då kan vi uppgradera dokumenten allt eftersom vi hittar på nya saker”




”Kan jag få boka in en tid hos dig?”
”Visst så gärna så, för nu skall jag gå i pension och då kan jag ägna hela min tid åt att lägga Tarotstjärnor för mina vänner.”
Min kollega såg lättad ut.
”Kom du” svarade jag ”Jag har tomt i min almanacka efter den 1 juli”.

1 kommentar:

Evelina sa...

Jag ler stort...där finns bara en kvinna jag känner som kan ta alla med storm...och samtidigt låtsas som om det regnar...bara le och nicka...den goa gotländskan...hon VET hur hon ska bemöta och i rätt stund....men en sak vet jag...med all säkerhet att...
när jag var hos henne...så låtsades hon inte som det regnade när vi pratade...hon var "där" hela tiden varje minut...och som jag saknar dessa underbara stunder...med kaffekoppen...värmen från den öppna brasan och lilla Diza vid mina fötter...och jag kom på när jag kom hem...att Inga-Maj sagt att Diza gillar fötter...och jag som hade tjocka strumpor på mej!! Osis..

Ingen kvinna är mer närvarande än Inga-Maj....hon är där hon finner glädje..
kram och jag ser framemot många besök efter den första juli...