”Att vara på rätt plats och vid rätt tillfälle”

Ute på gatan stod en bil parkerad, en kvinna höll på med att flytta, hon bar ut möblerna och ställde dem på en släpvagn som var kopplad till bilen.
Kvar på vägen stod en fåtölj.
Min gubbe kom cyklande med hunden, han stannade till och undrade om hon behövde lite hjälp.
”Ja, hur jag än packar så får jag inte plats med den här fåtöljen på mitt släp.” Hon såg bekymrad ut.
”Vill du ha en fåtölj”, frågade hon
”Du kan ge den till Inga-Maj som ett minne från mig”

Gubben min som var ute på sin vanliga cykel ronda med hunden, såg fundersam ut.
”Visst, det är ju en fin fåtölj, nästan som ny, men hur skall jag kunna frakta hem den?”
”Släng upp den på cykeln, prova, det går säkert”
Kvinnan såg lite desperat ut, för nu ville hon verkligen bli av med sin fåtölj.
”Du förstår jag tänker köra ner möblerna till Auktionen så jag blir av med dem, vi har så mycket möbler ändå.”

Hennes bror hade nyligen avlidit och hon höll på att städa ur hans lägenhet på Äldreboendet där han hade bott i många år.

Fåtöljen sattes fast över sadeln och pakethållaren, gubben min fick trixa sig hem på bästa sätt. Hunden drog i kopplet och funderade säkert på vad Husse nu hade för sig.

Det var en mycket stolt man som ropade till mig ”Du har fått ett arv, kom ner och se”

Jag testar stolens alla finesser, men en liten spak kan man reglera hur man vill sitta.
”Nu fattas bara en fotpall” sade jag då jag halvlåg i stolen.
”Hum, det får vi allt fixa det med ” sade gubben och tittade på hunden som stod bredvid.

”Vilken tur då att du var på rätt plats vid rätt tillfälle, nu har jag en jättefin skinnfåtölj som jag kan sitta i då jag ser på TV”.