Verksamhetschefen

En efter en klev de fram och talade om för oss vad vi nu måste göra. Listan var lång och alla hade fått en viss tid tilldelad sig. Först så började Frisk vårdarna med att kolla hur mycket vi gjorde för vår personal. För sin ”frisk vård” ansvarar man inte själv utan kommunen har i sin stora godhet bestämt att varje medarbetare får en timma i veckan, var, för att utöva friskvård.
”Hur går det, utnyttjar era medarbetare sin friskvårds timme?”

Jag sjönk långt ner i stolen, "sanslöst” tänkte jag, för min personal får allt fixa det själv, jag kan inte jaga ut dem i spåret.

”Hur är det med er själva då?” frågade Frisk vårdaren.
”Nää, inte hinner vi med någon friskvård inte” Mina kollegor skakade på huvudet, ”Inte på arbetstid i alla fall”
Jag sände en liten tanke till min hund som så nitiskt jagade upp mig varje morgon för att hon skulle få sin morgonpromenad. Men som sagt, det är ju inte på arbetstid för det hinner man inte.

”Vet ni vad GRÖN produktion är?” frågade en annan konsult, som med en toppmodern ”kanon” klickade fram bilder som var alldeles gröna.
”Jag har nu suttit på min kammare och funderat på det här” sade miljökonsulenten, för vi i Gotlands kommun måste bli miljömedvetna och det är ju ni som Verksamhetschefer som har ansvaret för att era medarbetare skall få information.”

Återigen nya riktlinjer, den här gången var det miljön som var i fokus.
”Tänk på då ni spolar ur vatten kranen bara för att få kallt vatten, då rinner det ut i avloppet och blir smutsigt och måste renas igen” konsulten tittade ut över församlingen, med sina stålblåa ögon.
Konsulenten var uppe i högvarv.
”Ni måste utse miljöansvariga på varje arbetsplats, för det här måste alla få information om”

Jag suckar djupt, vad är det som händer i vår organisation egentligen, det är många konsulter som inte vill annat än att komma och berätta för oss vad de har klurat ut på sin kammare åt oss. Och som vi nu måste förmedla till alla våra medarbetare, för det är Verksamhetschefens ansvar.

Ansvaret vilar tungt på oss chefer, de följande konsulterna var inte så mycket bättre utan vi matades med mera information, som vi som Verksamhetschefer bara måste veta.

Den sista konsulten i raden var som tur var en riktig höjdare, och då menar jag verkligen det, för hon lyfte oss alla som satt där och halvsov, för nu handlade det om att ge verktyg till våra medarbetare i form av ett material som vi skulle arbeta med.
Äntligen så fick vi sitta i grupp och diskutera lite om vår verksamhet, om hur vi skall kunna hjälpa de som vi är satta till att hjälpa.

Nog känns det skönt att det nu bara är 6 veckor kvar tills jag lämnar denna sanslösa organisation bakom mig, och blir en glad pensionär.