Ett barnbarn föds

Bäst att ta till Barnbarnsboken igen och läsa vad man bör tänka på då det är dags för födelsen.
Citat: ”Så föds äntligen bebisen efter alla dessa månader. Kanske kommer själva förlossningen tidigt och överraskande.” slut citat

Nejdå, jag har konsulterat min pendel så jag vet vilken dag det väntas, så någon överraskning blev det inte. Kanske för min svärdotter som blev förvånad då jag ringde för att kolla om hon hade gett sig iväg till BB.

Citat: ”När och hur det än blir, är vi mor och farföräldrar ställda utanför. Vi kan vara hur engagerade som helst, men det är inte vi som skall ha barn nu, fast det nästan kan vara så det känns.” slut citat

Ja, där håller jag helt med författaren till boken.

Citat ”Vår lott är att vänta och man kan känna sig maktlös. Detta är viktigare för oss än allt annat, ändå är vi inte direkt inblandade och måste hålla oss i bakgrunden. Det är ofta lättare att vara i ett dramatiskt skeende än att följa det på avstånd.” slut citat

Tänker tillbaka på den dagen då jag själv födde vår äldsta son. Inte var det mamma som jag ringde till i första hand, utan vi åkte in till Allmänna BB i Stockholm, där han föddes utan något större dramatik.

Tiderna har förändrats och då 1968 var det pappornas öde att stanna kvar ute i väntrummet medan den blivande modern rullades in till förlossningen. Där fick man klara sig själv med hjälp av sjukhuspersonalen.
”Det här är första barnet, och det kommer att ta tid” sade barnmorskan och skickade hem gubben min för att återkomma imorgon. ”För då behöver hon dig bättre” sade hon barskt.

Till barnmorskans stora förvåning så tog det inte så lång tid efter det att gubben hade skickats hem, förrän jag födde vår son.
Nu var det ju heller inte vanligt att mor och barn fick vara tillsammans, utan barnen hade ett alldeles eget rum där de fick sin omvårdnad, vi mödrar fick stå utanför och kikade in genom en glasruta, där kunde vi se hur våra små sov eller skrek för full hals.
Var fjärde timme så rullades babyn ut i en vagn och vi kunde då ”få låna” dem medan vi ammade. Sedan så var det bara att säga farväl och vänta fyra timmar till för att få rå om sin unge en liten stund.
Papporna fick också vackert stå utanför fönsterrutan och kika in på barnet, hade man tur så kunde man få en av barnsköterskorna att lyfta upp barnet för beskådan.

Vi besökstimmen mellan 13-14 så stod det en kö med nyblivna föräldrar som väntade på att just deras barn skulle lyftas ur sin korg.

Tur att tiderna har förändrats och att båda numera kan få vara med under hela tiden som förlossningen pågår.
Att föda barn är ju ett mirakel, där naturligtvis båda föräldrarna skall vara delaktiga.

1970 då jag födde min andra son, så behövde jag inte vara ensam utan då hade jag min gubbe vid min sida, han torkade svetten från min panna och var med då sonen kom till världen.
Sedan så fick även vi ha vårt barn hos oss hela tiden, glasrutan var nedmonterad och ett nytt synsätt hade gjort intrång på BB avdelningarna.