Stadsresan

”Skall du åka med in till Visby?” frågar gubben. ”Jag behöver handla på järnaffären”. Varför inte tänker jag, hunden får stanna hemma för det är så fruktansvärt varmt i bilen.
”Gubbdagis” kallas det visst, den nya affären mitt i Visby. För lämnar man in sin gubbe där så vet man att han har underhållning i flera timmar.
”Bäst att jag följer med in för att se vad det är för en affär” tänkte jag och gick in tillsammans med gubben på Clas Olssons domäner.
5 minuter sedan så var jag nöjd, jag sneglade bort mot gubben som förtjust stod och beundrade några ”slip stål” som han bara måste ha.
”Rena fyndet” sade han nöjt och stoppade ner ”stålen” i sin korg.

”När vi ändå är här i Visby så kan vi kila in och kolla lite på babyavdelningen” sade jag.
Ja, nog har tiderna förändrats för på galgarna hängde de mest fantastiska skapelser, från pyttesmått till lite större.
För 40 år sedan så var det fortfarande mycket ovanligt med färgade kläder till bebisar. Allt var vitt, precis som på sjukhusen, där också allt var vitt.
Kläder i bleka pastellfärger kunde man få tag på, men det mesta var vitt.

På galgarna hängde små miniatyrkläder, snickarbyxor och ”militär färgade” dressar, det var bara geväret som fattades. Men vår lille prins skall inte ut och jaga i djungeln ännu, utan han skall ligga i sin barnvagn ett bra tag till. Det fick bli små tröjor med nallebjörnar på.

Väl hemkommen så öppnade sig himmelen och regnet forsade ner.
”Jag glömde köpa regnmätare, det hade säkert funnits på Clas Olssons affär” säger jag till gubben.
”Ingen skada skedd, grannen kommer säkert snart in och avlägger rapport på hur många millimeter regn som vi har fått idag”.