Gubbens roddmaskin....

Går det att ro utan vatten?
Jag tror det för gubben min har köpt en roddmaskin.

”Kan jag ställa den här uppe på övervåningen?” frågade han då han bar in det stora paketet från bilen.
En roddmaskin som han skall träna upp sina muskler på. Ja, det är ju bra för som pensionär kan det bli lite förslappade muskler annars. Fast jag tror inte att det är någon risk för det med gubben min, för han är så aktiv ute på ved backen.

Nu står den i hörnet och glänser, gubbens nya leksak.
”Kunde du inte ha gått till gymmet istället” frågade jag.
Gubben lyssnade inte på det örat, utan satt och studerade anvisningarna.

”Du kan också ro på den här, säger gubben "jag kan ställa in den så att det inte är så tungt för dig, då du skall ro”
Jag tittar lite misstänksamt på maskinen och tänker ”Det får allt vänta tills efter operationen, då först kanske jag skall testa gubbens maskin”
”Nää, det är bäst att du testar först, så vi vet hur den fungerar. Jag väntar nog ett tag” gubben brydde sig inte om att lyssna, han var helt upptagen med att kontrollera alla finesser på maskinen.



”Vi har alla fördomar” ja så påstås det i alla fall. Jag har nu funderat på vilka fördomar jag har. Egentligen så visste nog jag inte vad en fördom var så jag fick allt fundera lite först innan jag kunde avgöra vad jag hade för fördomar.

”Vilka fördomar har du” frågade jag en vän.
”Inga svarade hon snabbt, jag tycker att jag har varit med om så mycket och har blivit tolerant med tiden”
Men efter en stund så sa hon ”Alla har vi väl fördomar, det är bara så att vi inte tänker på det”.

Hon har så rätt, min vän, för visst bär vi alla på en och annan fördom.


Kanske är det en fördom som jag har mot gubbens roddmaskin, att det inte är något för äldre kvinnor. Jag tror att jag kan träna mina muskler med att bära ut sopor, hänga tvätten på linan.
Dammsuga, laga mat, lyfta den tunga stekpannan upp på spisen. Det finns massor av möjligheter för mig att träna mina muskler i bara "att vara".

”Det räcker inte säger gubben” Man måste svettas lite, nu har han satt sig i sin nya roddmaskin och börjar dra i spakarna.
Jag smyger mig ner för trappan för när väl gubben börja svettas, vill inte jag vara i närheten.

Kanske är det en fördom mot gubben, för så stark och vältränad som han är dröjer det säkert innan han är nöjd med sin första roddtur på övrvåningen, och vem vet, han kanske inte ens svettas.