Mormors strumpor...

På shopping ronda med kryckor…
”Nu börjar du likna ditt gamla jag” sade gubben och körde fram bilen framför grinden så att jag skulle få så nära som möjligt att gå till bilen. Med den lilla väskan hängande över axeln så var jag redo att göra en liten shopping ronda.

Mitt ben har läkt bra och är inte längre så ”tungt” utan jag hanterar mina kryckor som om jag aldrig hade gjort något annat. Väl inne i affären så hoppade jag iväg, gubben hade fullt sjå att hålla koll på mig där han själv var tvungen att köra på en tung varuvagn som knirrade hela tiden.
”Jag tror att det behövs lite olja i hjulen” sade gubben till en expedit.
Själv så hoppade jag smidigt iväg in på blom avdelningen där jag letade fatt blomjord till min orkidé. Här skall blommorna planteras om allt efter instruktioner av fackman på TV4.

Några torkade grisöron låg och såg ”lockade ut” på hundavdelningen, de hamnade även i min väska. Tulpanlökar likaså, ” Det blir fint till våren när de blommar” tänkte jag.

Det gnisslade om kundvagnen så jag kunde höra var gubben min höll hus. Han stod borta på hundavdelningen och valde torrfoder till hunden.

De tjusiga glasdörrarna är verkligen inte till för en handikappad kvinna som hoppar omkring med två kryckor, för precis då jag skulle gå ut genom dörren slog den igen mitt framför ögonen på mig. De räknar väl med att kunderna springer så snabbt genom de självöppnande dörrarna och tänker inte på dem som behöver lite mera tid på sig för att passera.

När jag ändå var på shopping ronda med gubben så passade jag på att besöka min bank för att lösa ut en check som jag hade fått från posten.
På banken har man då rakt inte någon som helst handikappanpassning. Jag försökte öppna dörren samtidigt som jag skulle krångla mig in genom dörren.
Säga vad man vill om bankens personal, men service har de i alla fall. En ung man kom snabbt till min undsättning och hjälpte mig in på bank kontoret. När jag sedan skulle gå ut så stod han där igen och öppnade dörren för mig.


Det är verkligen skönt att vara pensionär, man behöver inte bry sig om tiden utan gör precis det man vill. Lite åtagande har man dock som tex att besöka Syster Lennart på Distrikts läkare mottagningen. Jag hade fått en tid på morgonen och kom dit hoppande på mina två kryckor. Stygnen skulle tas och jag var full av förväntan på att få se hur läkningen av mitt knä hade gått.

”Du får hoppa upp på bänken där så skall jag bara hämta en tång” sade syster Lennart och började leta i sina lådor.
”Vänta här, jag skall bara gå in på Läkaremottagningen och se om de har någon tång”
Syster Lennart försvann och jag kunde sitta i lugn och ro och studera operations såret.
25 stygn, eller rättare sagt klammer, för nu för tiden syr man inte utan man har en stor häftpistol som man använder. Klammern satt så fint på rad och knäet hade läkt mycket fint.

Jag började titta bort mot dörren ”Vad tog han vägen, min kära syster Lennart?”
Du får ursäkta” sade han när han kom tillbaka ”Det låter helt otroligt men det finns ingen tång på hela Distrikt läkare mottagningen, alla tänger har skickats iväg för sterilisering”

Jag kunde se en liten rodnad bakom skägget. ”Förargligt, men jag kan inte ta ”stygnen” idag, kan du återkomma imorgon?”
”Visst kan jag det, jag är ju pensionär och har hur mycket tid som helst till mitt förfogande”


Nu är ett nytt paket på väg till mitt barnbarn Albin, det är strumpor alá farmorsmormor modell, för envis som jag är har jag nu listat ut hur min Finska mormor gjorde då hon satt framför brasan och stickade strumpor till familjen.
Nu är det min tur att förse mina barnbarn med ”mjuka paket” som innehåller varma yllestrumpor och yllevantar.