"Med en ful plast tratt på huvudet"

Hunden tittade på mig med stora sorgsna ögon. ”menar du matte att jag skall ha den här tratten på mig?”
Det är grymt, men så måste det bli. Hunden har varit hos veterinären och sett om ett sår som hon har slickat upp på ryggen, ner mot svansen.
”Inflammerade analgångar” sade vår käre TV kända veterinär, och skrev ur recept på salva och medicin.
Husse fick ta upp stora plånboken och betala 980 kronor, Veterinären satte på en plast krage på hunden sedan så fick vi gå hem. In förbi Apoteket och hämtade ut medicin för 480 kronor.

Nu sitter hunden ute på altanen och skäms, lite pinsamt kan tyckas, då skatorna sitter uppe i björkens topp och tittar ner på henne. Grannens katt tassar förbi alldeles ute vid staketet, men hunden sitter still och skäms, för inte kan hon jaga kattor med en plast tratt runt halsen.

Hunden kryper upp bredvid mig, tittar med sorgsna ögon:
”Snälla matte, ta av mig den här kragen” hon puffar på mig:
”Hur kan du, matte?”
Nåja, mattes hjärta veknade och hunden slapp sin fula krage:
”Men nu ligger du här inom synhåll för mig, och Gud nåde dig, min kära hund, om du slickar på såret”.
Hunden ser lättad ut och kurar direkt ihop sig vid mina fötter, somnar efter en stund.

Men nu är det kväll och tratten sattes på igen, för jag kan inte vaka över hunden, någon måtta får det allt vara. Det är ju en hund!
Hunden hoppar upp i min säng, och snurrar ihop sig vid fotändan.
Gubben tittar på mig och säger;
”Vi får nog samsas med vår hund inatt, för lite synd om henne är det allt”
Ja, det skall gubben säga, han som annars inte alls gillar när hunden hoppar upp i sängen.

Jag får nog samsas med hunden inatt för hon kommer aldrig att ligga borta i sin bädd, för nog tycker hon också lite synd om sig själv.

Jag plockar i medicinen, hon skall ha två tabletter nu på kvällen, det måste jag lura i henne. Får ta hjälp av en korvbit. Sedan så var det salva på såret.
Ja, nog är det lite pyssel med vår älskade hund.