Veteranbil på släp....

”Tur att vi har min veteranbil Elna” sade gubben och såg nöjd ut.
Min Folkvagn måste in på verkstad i Visby för att reparera de plåtskador som vi fick när en ung man körde på oss, när vi var på semester.
”Vi behöver ha bilen här några dagar” sade Verkstadschefen ”Det är bra om ni kan komma in redan till klockan 7 på morgonen.

”Bäst att sätta veckarklockan på ringning” sade gubben och tog fram det gamla uret. Som pensionär så behöver man inte ha någon väckarklocka som ringer på morgonen, men nu när vi måste in till Visby så tidigt var det ändå bäst att ställa klockan på 5.30.

”Jag kör före” sade gubben och satte sig bakom ratten på ”veteranbilen Elna” ”Hunden kan åka med dig in så får hon sitta i baksätet på ”Elna” när vi åker hem. Jag har lagt ut en pläd som hon kan sitta på”

Nog märkte jag att ”Elna” uppförde sig lite hoppigt när vi körde bakom henne, men att det var så illa att hon knappat orkade köra in på den stora parkeringsplatsen utanför Verkstaden, trodde vi väl aldrig.

”Jag vet inte vad det är med bilen” sade gubben när han öppnade dörren och klev ut. ”Det är inte säkert att hon startar igen” sade han. ”innan vi lämnar in din bil så måste vi kolla så att ”Elna” går igång igen” sade han.

”Men det är väl ingen fara vi är ju på en bilverkstad” sade jag.
Gubben gick in på verkstaden för att fråga om råd.

Bilmekanikern tittade djupt ner i motorn på ”Elna” och ryckte lite i kablarna. ”Försök att starta bilen nu” sade han till gubben som hade placerat sig bakom ratten på ”Elna”.
”Elna” stönade till, men vägrade att starta.
”Det är kört” sade gubben och såg nu verkligen mycket irriterad ut.

Efter många olika problemlösningsförslag så kom vi fram till att vi måste ta med oss ”Elna” hem igen. Min bil fick inte komma in på verkstaden som planerats utan istället så fick vi låna en boxer lina och dra den gamla veteran damen hem igen till Klintehamn.

”Du får dra med din bil” sade gubben och så blev det. Nu fick vi ställa färden tillbaka mot Klintehamn med en Veteranbil vid namnet ”Elna” på släp.

”Du är välkommen tillbaka” sade Verkstadschefen och log mot mig. Då behöver du inte vara här klockan 7.00 utan kom när du kan”
”Det var då för väl” tänkte jag där jag satt bakom ratten på min krockskadade VW, så att vi inte behöver sätta väckarklockan på ringning igen.

”Elna” rullades upp på garageuppfarten. ”Här får den stå nu i sommar för jag har inte lust att meka med henne” sade gubben och såg surt bort mot sin Veteranbil.

Efter några timmar så såg jag hur gubben hade öppnat motorhuven på ”Elna”
”Nu är hon redan förlåten" tänkte jag.