Undkom med blotta förskräckelsen…

Nog hade det varit trist för den lilla kille som hade ”spring i benen” och som hamnade framför kylaren på en husbil.
”Han hade änglavakt” tänkte jag, för husbilen hann att bromsa precis framför den lilla killen där han låg på kajen, smått chockad.
”Jag har ju sagt åt dig att vara försiktig” skrek pappan hysteriskt. Och sprang fram till sonen och lyfte upp honom. Med ett litet skrapsår på knäet, kom han lindrigt undan.

”Änglavakt” ja nog var det så, för det behöver nog en liten kille ha, som har spring i benen och väntar på att få åka med den stora båten över till Gotland.

Bilarna stod prydligt uppradade på kajen och väntade bara på att få komma ombord på färjan.
Vi Gotlänningar är ju vana med att vänta på vår tur, men för många turister, den lilla killen, var det kanske första gången som man stod på en kaj och väntade.
Jag tittade bort mot den lilla killen, han såg så liten ut där han satt och fick plåster på knäet. Hans pappa grälade på honom ”Förstår du inte att det kan komma bilar här”
Det är nog inte så lätt för en liten kille att tänka sig för då man väntar på att få åka på en stor båt.
När så båten lade till i hamnen så hade pappan satt sin son uppe på sina axlar ”Ser du nu” sade han. Båtens kättingar rasslade och efter en stund så var båten fastbunden vid kajen. Den lilla killen satt i tryggt förvar uppe på sin pappas axlar.

”Är det här verkligen värt att utsätta sig för” tänkte jag då jag fick trängas med turisterna för att komma fram till ”nyckelutlämningen” .
Gubben hade ett nytt projekt på gång i Anderstorp och inget i världen kunde hindra honom från att åka dit och hämta det.
Till slut så fick jag min hyttnyckel och kunde låsa upp för gubben och hunden som stod borta i ett hörn och väntade. ”Så skönt” sade jag då jag packade upp min kudde och lade mig på soffan för att vila en stund”.

Tänk om alla turister visste hur lugnt och skönt vi har det under övriga månader, då vi kan rå om ön för oss själva. Nu går färjorna skytteltrafik och vid varje tur kommer 1600 personer till Gotland. Hela ön befolkas med nyfikna människor som måste trängas för att se vår vackra ö.

Jag hoppas att det blir en trevlig upplevelse för den lilla kille som hade ”Änglavakt” då han väntade på att få åka över. Att hans minne av att ligga framför kylaren på en stor husbil, förbleknar, och att han minns andra roliga saker som han har fått uppleva.

Ute vid Friggebodan står en sönderplockad veteranmotorcykel, delarna ligger huller om buller i trälådor. ”Nog var det värt att åka till Anderstorp för att köpa den ”sade gubben ”Så nu måste jag märka upp dem för att få någon ordning på grejorna” Gubben kliar sig på hakan och ser fundersam ut. ”Men jag vet inte vad jag skall ställa den, jag måste nog bygga ut Friggebodan, för nu börjar det bli fullt”

Vi får verkligen hoppas att det utav fyra ”objekt” kan bli en fin Veteranmotorcykel till slut…