En ovälkommen gäst …

Fåglarna satt högt uppe i trädkronan och tjattrade.
”Vad är det nu som händer” frågade jag mig. Gick fram till fönstret och tittade ut över gårdsplanen där vi har placerat ut fågel frö automaterna.
Nere på marken såg jag den ovälkomna gästen, ett grått lurvigt djur med lång svans.
”Bäst att ta fram kikaren för att se om det jag befarade är sant” tänkte jag.

Nere på marken huserade en stor präktig Brunråtta, en sådan där, som man numera sällan skådar ute på landsbygden. Där stod den i lugn och ro och åt på de nedfallna fröna som Gråsparvarna annars brukar kalasar på.

Brunråttor brukar ju inte vara så synliga på dagen och för övrigt så föredrar de väl storstädernas rikedom. Här hos oss kan den knappast finna sin föda.

Jag betraktade råttan som satt och åt, en Koltrast protesterade och försökte få tag på några frön. Råttan brydde sig inte, han åt och smaskade för fullt.

”Kom får du se” sade jag till gubben och räckte fram kikaren till honom.

”Vi får offra ett äpple” sade han och tog ett från fruktfatet, smög försiktigt ut på altanen och slängde iväg äpplet mot Råttan som satt och myste i all fågelmat.
Äpplet slog mot väggen med en duns, Råttan och Koltrasten hoppade högt. Råttan kilad in under Friggeboden och gömde sig där.
Koltrasten skrek uppe i Ekens krona, där den hade tagit sin tillflykt. Råttan tittade fram under golvbjälkarna, den var så söt där den satt och tittade ut för att se vad som hade hänt. Ute på marken, en bit därifrån låg ett krossat äpple.

”Kan det vara en tam råtta som har smitit från sin ägare” tänkte jag, för den såg verkligen fin ut. Efter en stund så vågade den fram igen och återupptog sitt ätande. Den såg sig misstänksamt omkring och efter en stund så sprang den iväg bort mot Gubbens virkesstaplar där den gömde sig.

”Jag får ta fram Stora Musboken” sade jag till gubben, ”för där står det beskrivet lite om Brun Råttornas liv och leverne”.

”Det är nog bäst att vi ringer till Anticimex direkt, för det står så här.
”Om man inte ser någon råtta, men ser spår av spillning eller gnag ibland, så finns det 1-100 råttor. Om man ser några få råttor på nätterna men aldrig ser någon i dagsljus, finns det 100-500 råttor. Om man ser många råttor på nätterna och flera stycken på dagarna, finns det 1 000-5 000 råttor”

Ja, inte får det plats 5 000 råttor under gubbens virkes stapel men det kan säkert finnas 100, för det står i boken också att de är mycket produktiva och föder stora kullar med ungar hela tiden. Råttorna är könsmogna vid tre veckors ålder.

Någon Brun råtta vill vi inte ha på tomten, så här blir det att tillkalla expertis som hjälper oss att överlista den ovälkomna gästen.