22 maj 2008

"Vad vet vi - Egentligen !?"


Cellofanpapperet prasslade för vinden då jag tågade fram med en ivrig hund i koppel och en stor rosenbukett i famnen. Det var skållhett i bilen som hade stått i solen hela dagen.
”Bäst att jag åker hem direkt med mina blommor så att de inte vissnar” tänkte jag då hunden tog ett skutt in i den heta bilen.

”Jasså, du har blivit uppvaktad igen, med blommor ser jag” grannen, som gärna tar en liten paus för att prata bort en stund, hon kikade på mig och skrattade.
”Du håller på att räkna ner dagarna nu förstår jag, när slutar du?”

Grannen har nu varit pensionär i flera år och har försäkrat mig vid flera tillfällen att det är en underbar tid som väntar mig.

”Ja, nu har jag sagt adjö till en av mina grupper och blev verkligen uppvaktad, med både blommor och present, de var väl glada att bli av med mig” svarade jag, ”för nu vet de att jag inte tänker återkomma”

Nog är det uppståndelse alltid, men det är väl så det skall vara då en person som har arbetat i hela sitt liv med att bygga upp Omsorgsverksamheten för utvecklingsstörda personer, skall gå i pension.
Förr så kämpade jag mot politikerna som envist tyckte att alla utvecklingsstörda personer skulle bo på vårdhem - det dög åt dem - tyckte man. När jag slogs för de utvecklingsstördas rätt till ett liv som alla andra.

Jag sätter mina vackra rosor i vatten och ställer vasen på bordet där jag kan beskåda dem från min fåtölj.

Nu sitter politikerna och beslutar om hur vi skall tänka – tycka – och handla. Allt skickas sedan ner till oss, på gräsrotsnivå, för att brytas ner till förståeliga ord.
Politikerna har tagit över och numera så behöver jag inte längre kämpa utan bara göra det man har bestämt.

Jag tar bort cellofan papperet på DVD:n som jag har köpt. Ikväll så kommer mina vänner hit och då skall mitt nya liv ta fart. Vi skall se på en film som handlar om ändlösa möjligheter att förändra vår världsbild och dagliga liv. Den heter ”Vad vet vi egentligen!?” Det är en film som tar oss med ut i universum och visar på olika möjligeter för oss att se vårt liv på flera spännande sätt. Vad vet vi egentligen?
Vilken tur att jag nu snart är pensionär för det är nu som livet börjar. Nu kan jag fokusera mig på det som intresserar mig.
Som en vän sa: ”Man har så mycket att göra som pensionär, men det är en stor skillnad, man gör bara roliga saker.”

2 kommentarer:

Evelina sa...

Oj, det där lät underbart, som pensionär gör man bara roliga saker...en ny frihet att utforska det man är intresserad av att få lära mer av....

Bara nu, när mina flickor ska flyga ur boet på egna vingar känner jag samma känsla, att det ska bli så intressant att få ha all tid för mej själv och det som jag själv vill göra och inte göra...en ny frihet...jag som varit omhändertagande mamma i 28 år...nu kommer min tid....hoppas jag...precis som din...och jag hoppas att vår tid omfattar tid att mötas du o jag...
kram

Anonym sa...

När barnen flyttar får man en försmak av att vara pensionär.
Lite svårt i början att förstå att dom klarar sig faktiskt själva.På både gott och ont.Känslan att vara överflödig men friheten vill jag inte byta ut.
Ha de gott June/Pia